tisdag 29 juli 2014

and the world spins madly on.

Det är terrorhot i Norge, rebeller i Syrien, strider i Gaza och ovanför Ukraina skjuts ett passagerarflygplan ned.

Världen snurrar vidare, det händer saker hela tiden och mest är det dåligheter men ibland även bra. Och det får mig att ta mig ur min lilla bubbla, min lilla verklighet men så ser jag ett foto på instagram

ett kärleksfoto, två människor som är kära i varandra, på kärlekssemester, hans hand på hennes lår

och så hugger det till i bröstet för trots terrorhot i Norge, trots rebeller i Syrien och strider i Gaza och nedskjutna flygplan så gör det ont att vara själv, att inte ha en famn att finna tröst i, i denna galna värld som bara snurrar vidare som om inget hade hänt.

onsdag 23 juli 2014

sommaren tjugohundrafjorton.

Så blev sommaren tjugohundrafjorton också en fantastisk fin sommar och det är så varmt att det snurrar ibland men det gör ingenting trots att jag egentligen inte gillar värme så himla mycket.

Sommaren tjugohundrafjorton får jag bada i havet, får jag fräknar på näsan och brunbrända armar och ben precis som ifjol. Sommaren som är just nu är fantastisk och jag kan inte riktigt beskriva varför för jag är fortfarande vilsen och ledsen ibland men inte så mycket som jag trodde för den där sommaren den räddar mig varje gång.

Sommaren tjugohundrafjorton har jag varit ledig och lyssnat på regnsmatter på fönsterrutorna, har jag badat i havet och simmat runt runt utan att frysa och jag har njutit av att ta en dag i taget.

Den där sommaren som alltid kommer, alltid lika efterlängtad, inte alltid lika underbar. Men den kom tjugohundrafjorton och trängde undan ensamheten och ledsamheten och välkomnade nya tankar och känslor.

Tack för att du kom i år igen och räddade mig så som du alltid gör. Sommaren tjugohundrafjorton - jag är så himla tacksam för dig.

onsdag 16 juli 2014

05.39

"Jag kan inte sova borta", säger han. "Det går inte, jag kan inte sova."

Klockan är 05.39, två timmar i en annan stad och jag tittar på honom frågande.

"Men du kan väl stanna?" säger jag.

Han skakar på huvudet, frågar om mitt telefonnummer.

"Vad ska du med det till om du inte kan stanna?" blir mitt svar och så går han, stänger ytterdörren bakom sig och så är han borta, Skägget, lika fort som han dök upp försvann han en morgon i juli.

måndag 14 juli 2014

som i en dröm.

Plötsligt bara står han där, han som vi kan kalla Skägget. Han står där och våra blickar möts och han tittar på mig, inte bara tittar utan verkligen ser mig. Han ser mig. Och så ler han och jag skrattar till för mig själv från andra sidan baren. Tänker att han ser ut som en karaktär ur Sons of Anarchy. Han har skägg och snälla ögon och nånting med honom liksom suger mig in. 

Jag beställer två öl och så går jag fram till honom, häller från min öl till hans tomma glas. Vi skrattar åt hans kompis och jag drar mina fingrar genom hans skägg. Säger att jag älskar killar med skägg, han säger att det känns skönt när jag rör hans ansikte. 

Hand i hand, en tågstation, ett tåg från hans stad till min. Det regnar och han håller min hand, pratar malmöitiska och försöker skyla mig från regnet som inte slutar förrän vi är inomhus igen.

Det är en natt i juli och klockan är halv fyra, halv fem, halv sex. En dörr som stängs igen och det regnar ute. Jag vaknar och det snurrar, somnar om och vaknar när klockan är sen.

Som i en dröm, han kom och vi sågs och så lika snabbt var han borta. När jag vaknar luktar min kudde som Skägget.

Och på golvet hittar jag en tågbiljett som inte är min.